Karin Moberg

En ambivalent tidsoptimist med relationsskräck
En egocentrisk självkritiker med prestationsångest
En ambitiös estet med drömmar
En orolig logiker med rymdfobi
En hypokondrisk cyniker med organiserat kaos

En hare skjuter ingen katt!

Mathias: Där är karlavagnen.

Jag: Där är lilla karlavagnen. Den som ser ut som ett upp-och-ner-vänt M.

Mathias: Du menar ett W?

Jag: Ja..

Jag önskar ibland att jag var lite mer sympatisk. Skrattade högt och länge när jag fick följande mejl av Christoffer:

Christoffer Klemming

till mig

visa detaljer

13:14 (26 minuter sedan)

En annan rätt kul grej: jag var inne på universitetet idag och lånade mina föräldrars bil. Så betalade jag p-biljett för en rätt osmaklig summa och allt var frid och fröjd. Tills jag i slutet på lektionen kände efter i fickan och hittade biljetten som jag alltså hade glömt att lägga in i bilen, vilket är konstigt av flera anledning. Den främsta är att jag enbart gick tillbaks till bilen för att lämna den där efter jag betalat, så jag undrar vad jag egentligen gjorde efter att ha öppnat bildörren. Så jag gör värsta sortin från seminariet och rusar ut till bilen som naturligtvis hade fått en bot. Jag la mig som en liten boll i en snöslaskig vattenpöl för att fira det hela.

Jag älskar när "anonym" hör av sig! När någon ringer från dolt, hemligt eller anonymt nummer pirrar det alltid till lite extra i magen. Jag svarar självklart inte då risken för att det bara var ett samtal från kronofogden eller någon annan statlig inrättning är ganska stor men jag väntar spänt på om "anonym" lämnar meddelande. Nu har jag fått en kommentar från "anonym" som klagar på att det inte händer så mycket på min blogg trots att det varit helg. Väldigt nyfiken är jag..

Jag halkade in i den här branschen på ett bananskal..

Trots alla motsättningar var idag en bra dag. Vaknade halvt gråtande efter två timmars snooze till ett lika grått och kallt (nu även regnande) Stockholm och antog därmed att tankar kring försäkringskassan och SL skulle dominera även denna dag men så var alltså inte fallet. En tripp till SU för registrering med Lars som sällskap fick mig att komma upp till ytan för att andas, kanske inte just SU men sällskapet. Lars hittade minst sju personer han ville ligga med men tog ändå inte mitt råd att faktiskt gå fram och säga detta till vederbörande så det blev inget med det. Vi kom i alla fall fram till att raggpotentialen är betydligt högre på SU än på JMK.

Efter en lång lunch på Mocco tog Mathias över som sällskap då Lars skulle åka hem till en tjej i klassen och titta på medan hon flyttade. Efter en tripp på stan som var ämnad åt fotografering (vilket det inte blev något av) tog vi oss till Kulturhuset och såg två fotoutställningar. Den första var Anna Claréns utställning Holding som var fin men typisk svensk depression; något jag verkligen inte behövde.


Den andra var Araki med Self. Life. Death som var helt fantastiskt bisarr, vulgär och provocerande vilket gjorde mig mycket lycklig; det är få saker som gör mig så glad som människor som är ännu mer störda än jag. Tack Araki, du har lindrat min depression för ett tag framöver.

subarktiskt klimat
jantelagen
storhandla på prisXTRA
lagom är bäst.. bäst är inte bäst utan bara lagom..
volvo
villa
vovve
1,85 barn
latte-mammor
ingen lyx på vardagar; lördagsgodis och söndagsmiddag
blodpudding
Storstockholms Lokaltrafik
grått
äggskalsfärgade väggar
stockholmsvita väggar
gult=fult
blonderat hår
silikontuttar
grått hår
Carola och Linda Bengtzing
Pernilla Wahlgren med familj
Försäkringskassan
Vårdcentralen
Veckans NU
Veckans BILD
Aftonbladet
Expressen

"Det är svårt att manipulera män som inte vill ligga med en."

20:33 - som respons till min homosexuella vän då han nekade mig mina önskningar.

När jag var ungefär tolv år åkte jag på gymnastikläger. Som avslutning skulle vi göra en pjäs och den började med en kille som kom in med en skylt det stod "idetorka" på. Jag klurade hela sommaren på vad idetorka betydde, har björnarna inget vatten i idet eller vad var grejen? Jag vågade inte fråga någon heller. Blir nästan lite ledsen när jag tänker på hur jobbigt det var att vara så ovetande och utanför.

Min käre vän Mathias sitter mitt emot mig i ett grupprum i skolan och är vänlig nog att skriva mail till mig och påminna mig om alla fantastiska kommentarer jag kastar ur mig i frustration under plugghets.

17:33 mathias:
citat från dig, 17:31:
"En gång i tiden var jag smart..."

17:54 mathias:
"Fuck you ditt jävla mongo-fitt-nät", följt av "varför är hela jävla världen emot mig?"

"Förr kunde jag i alla fall skylla på att jag va blond" och "Trodde rödtotter var smarta" var även de några av de fantastiska kommentarer jag kläckte ur mig. Gjorde DNs nutidsorienteringstest och fick resultatet 1 rätt av 7 möjliga. Vad hände? Det är dags för mig att tvätta munnen med tvål, lyssna på klassisk musik, äta fisk och göra vad man nu ska för att bli lite smartare. Mitt liv går utför.

Idétorka
Inspirationslös 
Trött
Skrivkramp
Prestationsångest
Uppgivenhet
Skoltrött
Fördummad