Köttfärssås och bebis
Så efter långt samtal med anonym igår fick jag rådet att få arslet ur vagnen och skriva något på bloggen varje dag. So here I am. Får bara sån prestationsångest när jag sätter mig här och ska skriva. Men det är väl bara att släppa.
Min fantastiska vän Jennifer fick barn för två veckor sen och jag måste ge henne en éloge för att hon är så tuff. Knappt någon sömn, ett trött och hungrigt barn och ändå tar hon sig tid att laga fantastiskt god spagetti och köttfärssås till mig. Passade lilla Flora i två minuter när Jennifer gick på toaletten men jag får sån ångest för att något ska hända. Tänk om något skulle gå fel, då skulle det ju vara mitt fel. Är definitivt inte redo för barn än.. I och för sig dejtar jag ju bara karlar som beter sig som 3-åringar så jag får min kvot ändå.
Jag känner mig lika hedrad jag, jag gillar mitt nya namn också... Kanske ska döpa om mig helt!? Hoppas det inte var en engångs grej med blogg nu utan att du kämpar varje dag!
